Choklad är livets krydda och de tjockas levebröd
Det är så synd, så synd om mig.
Alldeles nyss gjorde jag ett långt och mycket intelligent inlägg,
jag löste världsproblem och öppnade mitt hjärta.
Sedan försvann alltihop. Helt utan förvarning blev skärmen blank,
och här satt jag med mitt hjärta i handen och en mage som värker.
HAHAHA, NOT.
Jag är lika djup som en vattenpöl på asfalten,
jag orkar inte skriva om hela inlägget så därför
ska jag bara meddela att jag vaknade 04.30 imorse,
tyck gärna synd om mig för nu ska jag äta choklad
och kanske bli riktigt tjock trots att jag har köpt frukt och dekorerat
vardagsrummet med.
(Jag kom på att jag ska börja skriva, sovrummet, vardagsrummet
och köket i min blogg. För då låter det som att jag bor jättestort,
sen att köket och vardagsrummet är samma sak behöver ingen veta
något om.)
Tack och adjö.
Det är faktiskt liiite synd om dig