Igår var jag på arbetsförmedling för första gången i mitt liv,
jag träffade en dryg tant som snörpte ihop munnen och dömde ut mina
framtidsvisioner.
Jag funderar på att tappa ena benet, för då blir man handikappad
och då kan jag få bidrag. Det kan jag inte nu, för jag är under 25 år.
Det är tydligen handikappad eller invandrare man ska vara för att få bidrag.
Jag är jävligt bitter över det men: I get through my own!

Om en vecka ligger jag och steker i Alanya,
hotellet är bokat och nu räknar jag och Ann dagarna till vår semester.

Idag ska jag städa lite, träffa fröken Andersson och klippa min
sprudlande vän Veronica. Hon har bullterrier-hundar, världens finaste dessutom.

Allahaısmarladık! som man säger på turkiska.