Det är obeskrivligt det som händer här.
400 meter från där vi bor ser det ut som en krigszon och
på Utöya har 85 ungdomar skjutits ihjäl. 7 stycken har hittills dött
av bomben.

I centrum är det avspärrat och nästan alla butikerna är stängda.
Människor är skärrade och väldigt omskakade.
Stämningen är väldigt tryckt och jag hoppas att
jag aldrig behöver uppleva detta igen.

God gave burdens, also shoulders.

Min rubrik är absolut inget rasistiskt menat (menar givetvis inte
man ska komma hemdragandes med en José eller Maria som ska städa huset) 
faktum är att detta är ett väldigt kärleksfullt inlägg. 
Jag känner ett par latinamerikaner i allmänhet, men en särskild
chilenare i synnerhet. Faktum är att jag har valt att tillbringa en stor
del av min vakna (och sovande tid) med en chilensk man.
Han är en väldigt charmerande och karismatisk människa,
ibland (inte så långa stunder men emellanåt) skulle jag vilja skjuta honom
men ungefär 99,9 % av tiden vill jag bara säga hur fantastisk han är.
Allt i mitt liv blir ungefär en miljon gånger bättre med honom inkluderad.

Enrique är litegrann som ett kinderägg,
han har en väldigt fin färg på sitt skal också glänser han emellanåt.
Inuti vet man att alla världens överraskningar väntar 
och varje dag är en ny upplevelse.
Tack för att jag får visa min kärlek och uppskattning på
detta sätt och tack för den fina komplimangen idag
"Förut tyckte jag det var viktigt att ha en smart tjej,
nu tycker jag inte det längre".
Åååh, jag rös i hela kroppen så vackert det var.
Han träffade mig och ändrade uppfattning om sin framtida drömtjej.

Nu ska jag och mr. latinamerica ut på löptur.
Kanske vi hälsar på min nya vän, turken på hörnet,
(varför händer det ALLTID, var jag än befinner mig i mer än 3 veckor
har jag nya vänner av utländsk härkomst).

Kärlek och fred och allt det där.
PUSS

Kära dagbok.

Jag har varit på ferie, det är norska och betyder semester.
5 dagar av kärt återseende i födelsebyn. 
Här kommer lite statistik på helgen,
jag har ägnat sammanlagt 25 timmar åt resa till och från Oslo.
Sammanfattningen av detta är att jag aldrig mer ska åka tåg från Oslo till Sundsvall.
Antal personer i familjen som la märke till mitt 2 decimeter kortare hår: 1 av 3.

På Lördagen gjorde vi en avstickare till Alfta.
Stella hade utställningspremiär och jag borstade så jag fick träningsvärk
i armen.
Stella fick inget CERT. Meddelade detta till Slovenien och svaret kom snabbare 
än kvickt:
"About the show and stupid judge. This was only his opinion which was not good"
Och så var det med det.

Nu ska jag brottas.
Ciao.

Idag gjorde jag premiär på norskt sjukhus.
Jag längtade mycket efter min överläkarmamma och önskade
att hon skulle komma gående sådär fort i sin vita rock och komma in
och prata med doktorn på det där hemliga språket jag inte förstår.
Sen skulle pappa komma in i mitt sjukhusrum och säga något
om "går det bra" och skojja om sjukhusmaten. FÖR SÅ ÄR DET JÄMT.
Men min mamma och pappa bor inte här!!!
Jag fick sitta själv på mitt rum och alla pratade norska,
fast min doktorstant försökte prata svenska så jag förstod nästan allting.
Jag kände mig ensammast i världen och dummast.

Jag kissar blod. Det är inget jag rekommenderar.
Ni kan kontakta sjukvård vid urinvägsinfektion och inte vänta
för då kanske det sprider sig till njurarna, det är nog inte så vanligt.
Men det är klart det händer här. Hos mig. För jag ska ju inte få vara frisk.
Aldrig någonsin tydligen.
Idag är en superdålig dag, som man kanske har ibland.

Här kommer bilder på babyjesus,
bild ett sniffar hon på fågelbajs som hon sedan rullar i.
På bild nummer två kan man tro att det är Stellas kompis,
men det är bara en hund som försöker bli kompis med henne.
Stella släpper ytterst få hundar inpå livet om man säger så.
Kort sagt, hon verkar helt ointresserad av att skaffa kompisar.
Bild tre är Stella med sin man och min assistent.
Bild fyra är jag mest nöjd med, även om jag var lite panikslagen
att hon skulle få för sig att hoppa i vattnet.
Bild fem är Stella blöt och jag tycker hon ser ut som jesusbarnet.

Trevlig helg önskar Johanna & BabyJesus